Kommentarer till 50 tips att hantera ADHD "Att hantera känslor"

Av: frk

frk — Sat, 10 Nov 2007 18:59:07 +0000

Jag kan förmedla hennes e-post. Jag skickar den till dig i ett privat mail. Hold on!

Av: Alexandra

Alexandra — Sat, 10 Nov 2007 18:55:33 +0000

Jag är 19 år och fick veta för ett halvår sen att jag har adhd.
känner igen mig massor, om att känslorna går upp och ner fast man inte vet varför.

hur får jag tag i Madelene här över mig?

Av: Madelene

Madelene — Wed, 07 Nov 2007 08:36:06 +0000

hej, hittade dig, har läst en del.
Det är så att ja fick veta i går att ja har adhd.
Jag är en tjej på 18 år.

du får gärna skriva en rad till mig, skulle va trevligt att prata med nån annan tjej som hade de. som har mer erfarenhet av de.

tack på förhand.

kram Madelene

Av: Susanne

Susanne — Fri, 02 Nov 2007 20:37:04 +0000

Tror inte jag har ADHD, men lider av stark ångest och förstorar upp problem så de blir gigantiska , din artikel hjälpte mig mycket…verkligen…stort TACK!!!

Av: Nemi

Nemi — Tue, 14 Aug 2007 20:04:56 +0000

Hihi, det där med att flippa när sambon föreslår ny plan för middagen känner jag så väl igen, likaså de andra sakerna du skrev om. Tack för din kloka sammanställning

Av: satungen

satungen — Thu, 05 Jul 2007 22:08:24 +0000

hmm att ta till höger ..

Av: Lotta

Lotta — Wed, 27 Jun 2007 20:28:07 +0000

Det var en riktigt uttömmande artikel! Och jag känner igen mig också…

Av: Nyima Kameleont

Nyima Kameleont — Tue, 26 Jun 2007 20:18:43 +0000

Gud va jag känner igen känslan att ta till höger, när man ska vänster. Eller iallafall köra fel :/, min son gillar bil så mycket så han tycker det nästan är skönt när jag kör fel.

Jag känner igen mig så mycket, och liksom du har jag MUSIK som nedtrappning, eller meditation fastän det är HÖGT.

Jag har gått i självhjälpsgrupper i många år, och jag har lärt mig massor där, men jag förstår att jag verkligen har behövt det, för jag har MYCKET lätt att gå upp i varv, och eftersom turbomotorn är på HELA dagarna, förstår man nog hur det blir när jag går upp i varv

Jag får också affimera, som idag, jag slängde iväg ett inte så genomtänkt mess, och efteråt sa jag åt mig själv hur många gånger som helst, ”fan fan varför gjorde jag så?”.
Sen kom jag på, ”det är ju inte VÄRLDSKRIG om jag gjorde lite fel här”. Jag överlever.
Ibland går det ju inte tänka så, men jag lär mig.

Jag känner igen mig så otroligt mycket, och känslan jag haft hela livet, att jag är tokig, kanske har sin förklaring?!

Tankar