BloggProffs

Arkiv för ‘Ospecificerat’ Kategori

Oj, oj, oj!

måndag, september 3rd, 2007

Hrm….under de senaste 1½ åren har jag haft en obekväm övervikt. Inte kolossalt mycket, men tillräckligt för att jag ska må riktigt dåligt och känna mig som en koloss. Det hela började när jag träffade sambon och han flyttade in till oss. I samma veva lyckades jag fimpa för gott. På bara ett halvår gick jag upp från 62 till 78 – jag kände mig verkligen som en spärrballong – ungefär som när man väntar barn.

Hade det åtminstone funnits ett högre syfte med viktuppgången, som t.ex en graviditet, hade jag väl stått ut. Men sanningen är väl snarare att när man får en partner, är det väldigt lätt att man inte bara njuter av att ha en livskamrat, utan också får en lättsinnig inställning till vad man stoppar i sig.

Micke, barnen och alla djuren är förvisso en välsignelse i mitt liv och borde vara anledning nog att vara lycklig, men att uppleva sig själv som tjock och otymplig kan förstöra både ens välbefinnande och livslust. Det är ju som att gå omkring i obekväma kläder 24 timmar om dygnet. Kläder som man inte kan ta av sig!

Jag känner människor som väger betydligt mer än 78 kilo, men de verkar ändå må som prinsar och prinsessor. De är snygga, fräscha, aktiva, rörliga, hurtiga, glada och susar förbi som friska fläktar . Men det är ju just det där; att man måste känna sig bekväm.

När kroppen förändrades så plötsligt var det väldigt svårt att anpassa sig. Speciellt för mig som redan är motoriskt klumpig, fumlig, överkänslig för beröring, spänd som en fiolsträng och extremt stel. Herregud…jag har ju krockat med dörrstolpar bara för att jag inte kan parera min kropp när jag ska gå in på Nova Center här i Lund. På Nova Center har man nämligen snurrdörrar, som är åtminstone 1,5 m breda i själva ingången. Men de rör ju på sig!!! och för mig är det ett helvete att ta sig in och ännu värre blev det när extrakilona tillfogades kroppen.

Själv undrar jag vad det var som gjorde att jag fick en sådan aptit av att träffa en partner och sluta röka? Blir man helt plötsligt trygg och börjar koppla av när man är kär och rökfri? Slutar man bry sig bara för att man lyckats fånga en karl? Beror det på att det finns fler stunder för mys med långfilm och tilltugg? Större anledning att laga god mat och köpa hem vin? Äter man oftare? Blir man fysiskt sett mindre aktiv av att ha en partner, dvs om man bortser från den sexuella aktiviteten? Eller är det så, som Micke skämtsamt sade en gång, att sedan jag träffade honom, såg jag ingen annan utväg än att börja tröstäta?

Nä, så är det verkligen inte, och det vet han om! Micke är den som stöder och bär, när frÖken fÖrster goes frÖnkenstein. Men kanske det kan vara en del sanning i att småtuggandet blev ett substitut för rökningen?

Det är inte bara den ökade kroppstyngden som gör att man blir trött. Man blir ju trött bara av att se sig själv!!!! Till slut blev jag så less och förnedrad av mig själv att jag plockade undan den stora spegeln där man alltför lätt blir påmind om gäddhäng, runda kinder, gigantiska skinkor och magen som liksom dallrar kring byxlinningen. I vanliga fall har jag alltid varit övertygad om att en helfigurs-spegel är bra för att hålla koll på måtten. Kanske den åker fram när jag tycker om att se mig själv igen.

I alla fall. Nu har jag lidit färdigt! Eller är åtminstone på väg att skala av mig de där överflödskilona och idag är det en särdeles särskilt bra dag i min bantarhistoria! Det beror på att jag för sisådär fyra veckor sedan hade stagnerat i nedgången. Vågen pendlade hela tiden mellan 71-70-helt plötsligt 72 och sedan ned till 70 igen, för att åter stiga till 71….jisses vilken berg-och-dalbana!!!

Men så bestämde jag mig för att sluta fokusera på vågen och bara väga mig när jag trodde att jag gått ned. Med andra ord skulle jag bara ställa mig på vågen när jag verkligen var övertygad om att få en positiv överraskning. Imorse var jag övertygad!!!!!Jag vaknade på mitt vanliga surmulna sätt och stegade direkt ned till vågen på bottenvåningen. Det var fyra veckor sedan jag stod där sist.

Och jag hade rätt!! Nu väger jag 68 kilo och då hade jag inte ens gjort nummer 1 och nummer 2. Jippppppiiiii!

, , , , , , , , , , , , , , ,

Bantare får 50 euro i belöning

GI-metoden förordas av forskare


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu