BloggProffs

Böcker om adhd

Här hittar ni lite länkar till böcker som man kan köpa. De behandlar alla adhd/add på ett eller annat sätt.

Douglas, född av afrikanska föräldrar och med traumatiska upplevelser bakom sig, kommer till Sverige som adoptivbarn när han är fyra år. Undersökningar visar att han har en grav psykisk störning med neuropsykiatriska inslag och han får diagnosen ADHD.[br]Det här är psykoterapeuten Elisabeths berättelse om Douglas och hans fleråriga terapi på Ericastiftelsen i Stockholm. Vi får följa honom från sju till fjorton års ålder och se honom utvecklas till en stolt ung man, som inte längre hatar varken sig själv eller andra. En omvälvande läsning, rörande och spännande.

Vad är egentligen DAMP/MBD, AD/HD och Tourettes syndrom? Vad beror problemen på och vilka barn drabbas? De problem som dessa tillstånd kan orsaka är lätta att förväxla med ouppmärksamhet, framfusighet, lättja, elakhet eller slarv. Problemen kan vara mycket svåra att hantera för barnets familj, för pedagogerna och inte minst för barnen själva.
Denna bok är avsedd som ett redskap för lärare, specialpedagoger och föräldrar. Författaren hoppas kunna bidra till ökad kunskap, och att detta i sin tur ska leda till större tolerans och handlingskompetens i mötet med barn med DAMP/MBD, AD/HD eller Tourettes syndrom. För det är tyvärr på det sättet att dessa barn inte kan skärpa sig – därför behöver de stöd och sakkunnig hjälp.

En efterfrågad bok, skriven av föräldrar som har barn med diagnosen DAMP. I boken skildras alla de svårigheter som finns att kämpa mot. Men det är inte bara sina egna upplevelser som mammorna delar med sig av utan boken innehåller intervjuer med andra föräldrar och lärare samt inte minst tips och råd hur man kan få hjälp att gå vidare i det svåra. För föräldrar, pedagoger, socialarbetare, psykologer, läkare och alla andra som är intresserade av barns utveckling.

  • Sofias egen bok – Märta Tikkanen skriver om sin dotter som fått diagnosen MBD.

Vid sju års ålder får Märta Tikkanens dotter Sofia diagnosen MBD (som idag också kallas DAMP, ADH eller ADD). Sofia tar längre tid på sig än andra barn, både när det gäller inlärning och att utföra det hon lärt sig. Ord och stavelser kommer inte alltid i rätt ordning, när hon skriver råkar bokstäverna ofta byta plats. Sofia kan bli mycket arg – men hon blir fort glad igen.
Märta Tikkanen berättar om hur det är att leva med ett MDB-barn – om oron och den tid och det intresse som ett barn som Sofia kräver av sin omgivning. Men också om den glädje som Sofias framsteg ger.
Boken avslutas med ett avsnitt av den finska barnläkaren Katarina Michelsson.

I Sofias egen bok, som kom ut för 15 år sedan, beskrev Märta Tikkanen hur det är att ha och vara ett mbd-barn. Nu är hennes dotter vuxen, och som alla med mbd (numera oftast kallat damp, adhd eller add) har hon problem med impulskontroll, uppmärksamhet och i samspelet med andra människor. Det påverkar alla delar av livet: utbildning, yrkesval, boende, samlevnad. Att vara vuxen och ha mbd är svårt, men som Märta Tikkanen skriver mbd kan också stå för Mycket Bra och Duktig.
Det finns ytterligt lite skrivet om vuxna med mbd, och därför har Märta Tikkanen velat skildra hur livet kan gestalta sig, såväl ur Sofias synvinkel som ur Märtas egen som närstående.

Vi vet nu en hel del om ADHD/DAMP och varför en del barn får svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet, som är de viktigaste symtomen. Forskningen kan säga en del om vad uppmärksamhet egentligen är och hur den styrs av hjärnan. Det finns också alltmer kunskap om hur barn kommer in i samhället och vad som kan gå snett under den processen.

Under de senaste åren har det funnits debattörer som har ifrågasatt diagnosernas giltighet och misstänkliggjort forskningen på området. Barnen har slarvigt kallats bokstavsbarn, vilket är olyckligt.

Vi har velat sammanfatta läget inom ADHD/DAMP-forskningen idag. Läsaren kan snabbt och lättläst göra sig bekant med hur långt forskningen har kommit på området och få en för svenska förhållanden unik översikt över behandlingsmetoder – stöd, pedagogik, läkemedel och annat. Här berättar också Katrin, som själv upplevt vad DAMP innebär, om hur hennes och hennes barns liv gestaltat sig.

Skrift om DAMP/ADHD : Syftet med En skrift om DAMP/ADHD är att beskriva ett komplicerat handikapp på ett lättbegripligt sätt. Vi ser på saken ur ett familjeperspektiv med individen i centrum. Därefter ställer vi detta i relation till ett samhällsekonomiskt tänkande. Ska vi spara eller slösa med ekonomiska och mänskliga resurser?

Ämnen som berörs är diagnos, orsaker, medicin, konsekvenser, DAMP i skolan, den polariserande debatten om DAMP och ADHD, framtidsutsikter för individer med DAMP eller ADHD.

Skriften ger en mycket gedigen grundförståelse och du slipper plöja igenom en hel bok för att förstå vad DAMP & ADHD handlar om.

En skrift om DAMP & ADHD är medicinskt granskad: Anna Lindström, chefsöverläkare BUP, Umeå. Kjell Modigh, leg. läkare, specialist i allmän psykiatri, docent i farmakologi, Göteborg, och suppleant i Riksförbundet Attention. Båda är specialister på DAMP och ADHD.

Målgrupp: elevassistenter, lärare, specialpedagoger, föräldrar till barn med DAMP & ADHD, vuxna med DAMP & ADHD, fritidspedagoger, speciallärare, rektor, sjuksköterska, skolsköterska, studerande, anhöriga till individer med DAMP ADHD, kuratorer m.m.

DAMP-barn är mycket olika. De har generellt svårigheter med koncentration och med att kunna reglera aktivitetsnivån, de har i olika grad motoriska samordningsproblem och ofta har de varseblivnings- och inlärningssvårigheter. DAMP är en symtombeskrivning och inte en orsaksförklaring.

För att kunna stödja ett barn med DAMP måste man veta vilken typ av DAMP det rör sig om. Först då kan man utarbeta en pedagogik som så bra som möjligt kompenserar för det aktuella barnets svårigheter.

Författaren beskriver här DAMP-begreppet i ett brett neuropsykologiskt perspektiv. Hon ger föräldrar och lärare en möjlighet att känna igen just sina barn och elever, och lämnar många praktiska, konkreta råd om hur man bemöter det enskilda barnet.

Denna bok fyller ett stort behov i det stödjande pedagogiska arbetet med barn med DAMP. Den vänder sig till föräldrar, lärare och annan personal i förskola och skola, psykologer och till alla andra som befinner sig i barns närhet.

Barn som fått diagnosen DAMP/ADHD blir ju vuxna. Cirka 30-50 procent av dem har kvar många problem även om symtomen förändras en del med åren. Inte många vuxna har ”fått” diagnosen för inom vuxenpsykiatrin är diagnosen fortfarande ett okänt begrepp, istället behandlas de för depression, ångest och annat. Men föräldrar till barn som fått diagnosen DAMP/ADHD känner ofta igen sig själva i barnets beteende. Boken vänder sig till alla som arbetar inom vuxenpsykiatrin, till vuxna som brottas med svårig-heter utan att kanske ha någon, vuxna aom fått diag-nosen och till alla som yrkesmässigt kommer i kontakt med DAMP/ADHD hos vuxna.

Denna breda specialpedagogiska bok ger en god översikt över bland annat olika stödinsatser och behandlingsåtgärder

Nu har vårt barn fått diagnosen AD/HD, men vad ska vi göra sen? En diagnos i sig är ingen hjälp, utan egentligen bara en beskrivning av situationen. Det viktiga är hur denna situation hanteras av barnet, föräldrarna och förskola/skola.

Phyllis Anne Teeter ger här en detaljerad och omfattande redogörelse för forskningen kring både orsaker till, och behandling av, AD/HD under uppväxten. De flesta behandlingsinsatser som beskrivs ha positiva effekter bygger på klassisk inlärningsteori och beteendeträning. Boken är dock inte tänkt som en ”gör-det-själv”-handbok för behandlare, lärare och anhöriga, utan snarare som en sammanställning av de teorier och metoder som prövats när det gäller AD/HD hos barn och ungdomar.

Phyllis Anne Teeter har stor erfarenhet av både kliniskt och pedagogiskt arbete med barn. Boken vänder sig både till behandlare, lärare och föräldrar, men lämpar sig också för beteendevetenskapliga utbildningar på högskola och universitet.

Flickor med AD/HD är vanligare än man tror, även om relativt få fall får denna diagnos. Dels därför att flickornas svårigheter är annorlunda än AD/HD-pojkarnas, och inte lika störande för omgivningen. Men också för att flickor ofta lyckas dölja sitt handikapp bakom en god allmän begåvning eller stenhård yttre disciplin.

Hur hittar vi dessa flickor, och vilken typ av hjälp behöver de? Kathleen Nadeau och hennes medarbetare ger oss här en överblick över problemet, och förslag till insatser för att synliggöra dessa flickor och ge dem möjlighet att utvecklas med bibehållen självkänsla trots sina svårigheter med att skapa organisation och struktur i tillvaron.

Boken vänder sig till alla som i sitt arbete eller dagliga liv möter barn och ungdomar med svårigheter att strukturera tillvaron och hantera problem i skola och umgänge.

(Studentlitteratur)

Många barn får diagnosen ADHD eller DAMP. De har alla uppmärksamhetsst örningar, problem med reglering av aktivitetsnivå och/eller sensomotor iska problem. Svårigheterna förekommer i olika grad och i olika kombin ationer. Lärare och pedagoger har länge vetat att dessa barn behöver h jälp att strukturera sin tillvaro och få överblick i högre grad än sin a jämnåriga kamrater. De behöver stöd av vuxna som kan bibehålla den ö verblick de själva saknar, och som kan reagera operationellt och inte känslomässigt på barnens beteende. Därför är det de vuxnas uppgift att föregripa svårigheter, anvisa lösningar och förbereda nyheter och för ändringar.Barn med uppmärksamhetsstörningar ger förslag till hur man k an hjälpa oroliga och okoncentrerade barn i grundskolan, både i normal – och specialklasser. Den kan även användas vid lärarutbildning och un dervisning inom andra utbildningar för arbete med barn och ungdomar.

(Seelig)

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möts tidigt av neg ativa omdömen från vuxna och kamrater. Deras impulsivitet, överaktivit et och bristande förmåga att hålla koncentrationen gör att de lätt tap par självkänslan och redan i 6-årsåldern vet de att de inte kan klara av saker som de jämnåriga kamraterna kan. Det är viktigt att de vuxna tidigt talar med barnet och lär barnet att hantera svårigheterna. Bild berättelserna om Dennis är riktad till barnet, syskonen och kamraterna på daghem och i skolan för att öka deras kunskap om denna dolda men h os barn vanliga funktionsnedsättning. I bokens andra del får föräldrar och andra vuxna i barnets omgivning TIPS och RÅD i vardagen av Annika Bengtner, pedagog och Birgitta Iwarson, socionom. De har lång erfaren het av arbete med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar oc h stöd till föräldrar. Författare till bokpresentationen : Birgitta Iw arson

Andra bloggar om: , , , , , ,

Lämna en kommentar


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu