Va´då fejsbook…?
Fejsbook är väl knappast ensamt om att stjäla effektiv arbetstid? Eller effektiv livstid överhuvudtaget? Det är ju bara att gå till sig själv och sina egna datorvanor. Skylla fejsbook för miljonstölder är ju löjligt. Kanske man har valt fel personal, då det är ett högst personligt beslut om man vill utföra sitt arbete eller vara den som utför minsta möjliga ansträngning.
Fejsbook ska väl snarare ses som ett tillägg och en tillgång utöver det normala samspelet mellan folk, företag, näringsliv, förtroendevalda, mediamänniskor……och ja, till viss del även kungahuset(efter identitetskontroll).
Mig veterligen är inte Fejsbook ensamma om att dra till sig uppmärksamheten från uttråkade kontorsnissar, understimulerade ungdomar, uttråkade hemmafruar eller kärlekstörstande Don Juans. Risken är ganska stor att man känner sig tvungen att gå med både här och där i sin iver att vara tillgänglig och synas från samtliga sökmotorer. Inom en snar framtid kommer kanske definitionen av personliga status vara liktydig med antalet listade nätvänner och -kontakter.
På något sätt kan ett överdrivet Fejsbokande liknas vid samlarmani, shoppingsjuka och spelberoende. Jag antar att det sociala livet på nätet har fått ersätta den bekräftelse man får av vanligt umgänge.
Inget fel i det, förvisso, men visst är det roligare att träffa barnen i den gripbara verkligheten istället för att uppdatera sig via deras Facebook-sida. Jag läste ett roligt kåseri angående föräldrar – barn – fejsbook. Framställt av Linn Ogelid. Läs hennes alster här:
Andra bloggar om: facebook, fejsbok, anställda, arbetstid, arbetsmiljö, effektivitet, socialt liv, nätverk, status, nytta, nöje
Andra som skriver om facebook
Tidningsnotiser ang. Facebook:
Växande Facebook en dröm för storebror
Kändisjournalists identitet stulen på Facebook
Popstjärnelansering inget för Facebook
Facebook banar väg för sociala medier
Dominika: ”Porrsurfar på Tasteline ”